En säkerhetsåtgärd är ett domstolsbeordrat skyddssteg som används under en fordran för att hålla egendom, pengar eller andra tillgångar tillgängliga medan en tvist avgörs. På enkelt svenska är det ett sätt att förhindra någon från att flytta, dölja eller avyttra tillgångar på ett sätt som kan göra senare verkställighet svårare. Det kan också omfatta relaterade begränsningar, såsom ett förbud mot vissa transaktioner eller ett beslut om att placera tillgångar under kontroll. I Estland beskriver den officiella domstolsinformationen säkerhetsåtgärder som åtgärder för att säkra en process, inklusive ett judiciellt inteckning, utmätning med avyttringsförbud som synliggörs i ett register, transaktionsförbud och beslut om att överföra egendom eller deponera pengar. Begreppet är viktigt eftersom det hjälper till att bevara ett kravs praktiska värde, men det avgör inte i sig vem som har rätt eller bevisar att kravet kommer att lyckas.
Säkrande åtgärder är viktiga eftersom en rättegång kan ta tid, och tillgångar kan förflyttas innan ett slutgiltigt domslut meddelas. En säkrande åtgärd är avsedd att minska den risken genom att hålla egendom eller medel tillgängliga. För läsarna är huvudpoängen att det är en tillfällig skyddande registrering eller order, inte ett slutgiltigt beslut. Det är därför det är användbart som bevis på att skydd begärts eller ålagts, men inte som bevis för vem som bör vinna tvisten. Den gemensamma juridiska idén är likartad över jurisdiktioner, men exakt beteckning, förfarande och tillgång till offentliga register kan skilja sig åt beroende på land.
Lettland, Litauen, Estland, Finland och Sverige kan använda olika lokala beteckningar, arkivsystem, åtkomstregler eller processuella standarder för skyddande rättsliga åtgärder. Betydelsen bör kontrolleras mot relevant nationell myndighet, och nationell behandling bör inte antas vara identisk i alla fem länder om inte officiell vägledning för det landet säger det.
